Fabelfredag: De goda tingen och de dåliga tingen
För några år sedan besökte jag ett mindre kulturevenemang. Tillställningen gick ut på att två lokala författare (samt en moderater) satt på en scen och diskuterade sina alster; den ene var krönikör och den andre diktare, om jag inte minns fel. Efter sisådär en timme avbröt moderatorn för att låta publiken komma med inpass. En kille i publiken räckte därvid upp handen, och när han fick ordet undrade han hur de båda inbjudna förhöll sig till "det subversiva i det korta formatet" när de skrev. Direkt efter att han yttrat dessa anspråksfulla ord, kröp jag ner i stolen och kände en het våg av fremdschämen skölja över mitt ansikte. Jag tycker än idag att formuleringen är pretentiös, men icke desto mindre var vår anonyme kulturkonnässör faktiskt någonting på spåret. Längre skönlitterära texter har utrymme att framställa sina idéer fullständigt. De kortare åtnjuter inte samma lyx, utan författaren måste istället åskådliggöra sitt ämne geno...