Reflektionetter

  8. Av dessa resultat måste de, vilka avser det immanenta gebitet, nu underkastas en prövning.   I oorganiska riket har vi gaser, flytande kroppar och fasta kroppar.     Gasen har endast en strävan: att sväva ut åt alla håll. Kunde den ohindrat utöva denna strävan, så skulle den inte förintas, men bli allt svagare och svagare; den skulle alltmer närma sig förintelsen, men aldrig nå den, eller: gasen strävar efter förintelsen men kan aldrig nå den.    I denna bemärkelse må vi tänka oss världens tillstånd i dess första perioder. Individerna tänjde, som en het urdimma i allra snabbaste rotation, sina kraftsfärer, som vi, på subjektivt vis, inte kan bestämma rumsligt, allt vidare ut i den absoluta intigheten, oupphörligt kämpandes mot varandra, till somligas utmattning blev så stor, att de inte längre kunde hålla sig gasformiga och droppvis blev flytande. Fysikerna säger: de förlorade i kalla världsrymden en del av sin värme: vilken torftig förklaring! De blev genom sin strävan och genom

  Metafysik Jag tackar er, gudar att ni har beslutat att utrota mig utan barn –   Och låt dig rådas, ha ej solen alltför kär och icke heller stjärnorna Utan kom och följ mig ned i dunklets riket – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – Kom barnlös och skuldlös med härned! – Goethe 1. Den immanenta filosofin, som i det hittillsvarande enbart tömt ur två källor: naturen i bredaste bemärkelse och självmedvetandet, beträder icke sin sista avdelning, metafysiken, för att fri från alla bojor bli utom sig av förnuft. I metafysiken ställer den helt enkelt sig på den högsta immanenta ståndpunkten. Den har fram tills nu befunnit sig på den för varje disciplin högsta observationsorten, varifrån den kunde överskåda hela det avhandlades gebit; ville den dock någon gång låta blicken svepa bortom avgränsningen, så satte högre berg stopp. Nu emellertid står den på allra högsta toppen: den står över alla discipliner, d.v.s den blickar över hela världen och fattar Alltet i en ås