Fabelfredag: Den vingklippta örnen och räven

Den vingklippta örnen och räven


En dag fångade en man en örn. Han klippte dess vingar, och släppte honom på gården för att leva med hönorna och resten av fjäderfäna. Örnen hängde sitt huvud  sorg, och vägrade att äta. Han liknade en tillfångatagen kung. 
  Men en annan man kom och köpte örnen. Han lyfte upp vingarna och gnuggad dem med myrra, så att de växte ut igen. Örnen flög upp i luften än en gång, och upptäckte en hare. Han grep haren i sina klor, och bjöd den till mannen såsom gåva.
  Räven såg allt detta, och sade till örnen.
  "Du borde inte ha gett honom haren. Du borde gett den till din första herre. Den andra herren är naturligt god. Men du bör ge en present till den första, för att avhålla honom från att fånga dig och klippa dina vingar igen."

/

Sensmoral: De som är verkligt goda behöver ingen belöning, men de onda måste genom incitament avhållas från ondska. 

Betyg: 3/10 

En mindre bra fabel. 

Sensmoralen i historien är ganska snedvriden; borde man verkligen belöna elaka människor, bara för att hindra dem från att göra elakheter? Det framstår som en bakvänd och korkad strategi. Sättet sensmoralen uttrycks på i fabeln är också ganska krystat. 

Därutöver finns det ett bisarra moment i historien. Speciellt att mannen som köper örnen förmår dessa vingfjädrar att växa ut igen genom att gnugga myrra på dem framstår som en märklig detalj. 

Betyget får med hänsyn till det ovan anförda bli låga 3/10, en ännu sämre fabel än förra. 

Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

Fabelfredag valspecial: Skorpionen och grodan

Philipp Mainländers metafysik på svenska – översatta utdrag ur Återlösningens filosofi (Philosophie der Erlösung, 1876)

Contra Femjur Lund angående ett inkluderande juristprogram