Fabelfredag: Etiopiern

Etiopiern


En man som köpte en etiopisk slav antog att hans svarta hudfärg var ett resultat av försummelse från hans förra ägare. Mannen tog hem honom, och började att skrubba hans hud med tvål. Mannen försökte med varje rengöringsteknik han kände till, för att få etiopiern vit, men han lyckades inte göra honom ens en nyans blekare. Sannerligen, han blev själv sjuk av ansträngningen.

/

Sensmoral: Du kan inte ändra någontings fundamenta, och du skadar dig själv om du försöker.

Betyg: 8/10

Inledningsvis - 

Jag vill påpeka att på grekernas tid var hudfärg och etnicitet inte det sprängstoff det är idag; grekerna gjorde istället skillnad på folk och folk genom språket, där de som inte kunde prata grekiska var "barbarer". Det kan också vara värt att erinra om att många greker på grekiska halvön också levde i träldom. Den romerska ekonomin var som bekant i princip byggd på slavarbete. 

Fabeln, sedd i sitt historiska sammanhang, har därför ingen rasistisk agenda, där svart hudfärg skall associeras till smuts eller slaveri rättfärdigas. Det är helt enkelt en berättelse om en hemvan man som misstar sig när han möter något han aldrig förut har sett.

Med det sagt, tycker jag att det här är en stark fabel. Den har en tydlig sensmoral, och ett kortfattat, skarpt sätt att förmedla den. Jag står och velar mellan att ge den en nia och en åtta, men samtidigt som den är bra är den inte fantastisk. Slutbetyget blir därför en ovanligt stark åtta.


Kommentarer

Skicka en kommentar

Populära inlägg i den här bloggen

Fabelfredag valspecial: Skorpionen och grodan

Den 9:e september är det val. Jag avbryter därför Fabelfredags ordinarie schema, för att återge den förnämsta västerländska fabeln - Skorpionen och grodan. / Skorpionen och grodan En groda bodde vid en flod. En dag, så kom en skorpion förbi. Han frågade grodan om denne kunde tänka sig att bära honom över floden på sin rygg. Grodan tvekade.   "Hur kan jag vara säker på att du inte sticker mig?" frågade han.    "Sticker jag dig medan du bär mig så drunknar vi båda." svarade skorpionen. Av detta lät sig grodan övertygas, och skorpionen klättrade upp på hans rygg. När de kommit halvvägs över floden stack skorpionen honom.   "Varför stack du mig?" frågade grodan, medan de började sjunka. "Nu kommer vi båda att dö." Skorpionen svarade:   "Det ligger i min natur."  / Skorpionen och grodan är en fabel av exceptionellt hög kvalité, och desto fler gånger jag läser den desto bättre blir den.  Låt oss börja vår ana
Läs mer

Contra Femjur Lund angående ett inkluderande juristprogram

Bild
TW: transfrågor Feministiska juriststudenter i Lund är en ideell förening som arbetar mot juridiska fakulteten vid Lunds universitet. Medlemskåren består primärt av kvinnliga juriststudenter, men jag vill minnas att det sitter en kille i styrelsen eller något sånt.  På bild: sällsynt demaskering av en av Femjurs manliga medlemmar På föreningens hemsida sammanfattas målsättningen i fyra enkla punkter. Föreningen skall 1. Verka för att främja normkritik och ett intersektionellt genusperspektiv på juristprogrammet vid Lunds universitet.  2. Verka för att främja ett inkluderande studieklimat på juristprogrammet 3. Fortbilda medlemmarna i feminism 4. Utgöra ett diskussionsforum för feministiska frågor Punkt 1 och 3-4 är inte anmärkningsvärda, men punkt 2 roar mig, mest på grund av att begreppet “inkluderande studieklimat” är lite nyspråkigt. Jag vet såklart inte hur de breda folklagren uppfattar “inkluderande studieklimat”, men för min del innebär det ett undervisningss
Läs mer

Philipp Mainländers metafysik på svenska – översatta utdrag ur Återlösningens filosofi (Philosophie der Erlösung, 1876)

Bild
Phillip Mainländer (född Batz) var en tysk artonhundratalsfilosof som tillhörde Arthur Schopenhauers tidigaste lärjungar. Mainländers filosofiska system återfinns huvudsakligen i Philosophie der Erlösung, som gavs ut första gången 1876. Samma år begick Mainländer självmord genom hänga sig, med en boktrave av sitt eget verk som pall. Första gången jag läste Världen som vilja och föreställning var under min gymnasietid, och verket gjorde genast ett outplånligt intryck på mig. Vissa delar var dock svagare än andra, och i somliga frågor fann jag Schopenhauers resonemang mindre övertygande. Jag blev ganska tidigt varse att det fanns arvingar till den store pessimisten; men dessvärre existerar mig veterligen ingen svensk översättning av deras verk.  Tack vare min utomordentlige grundskolelärare i tyska, Per-Åke Mattsson, var detta inget oöverstigligt hinder för mig. Jag fräschade upp mina kunskaper och läste Philosophie der Erlösung år 2017. Min tyska var fortfarande långtifrån perfekt, men
Läs mer