Fabelfredag: Katten och tuppen

Katten och tuppen


En katt, som fångat en tupp, ville ge ett rimligt svepskäl för att sluka den. Följdriktigt anklagade hon honom för att irritera människor genom sitt galande på natten. Tuppen försvarade sig med att han gjorde det för att hjälpa till. När han väckte folk var det ju för att förmå dem att stiga upp och gå till sina arbeten. 

Katten producerade då ett annat klagomål, och anklagade tuppen för sina naturvidriga relationer med sin mor och systrar. Tuppen svarade att också detta var i människornas intresse, eftersom det var av detta skäl hönsen lade ägg. 

"Äh!" sade katten. "Jag tänker inte gå hungrig, för att du kan frammana en massa rättfärdiganden!" varefter hon slukade tuppen

/

Sensmoral: Den som är begiven på att begå en viss (o)gärning går inte att prata omkull.

Betyg: 9/10

En utmärkt fabel, med en skarp sensmoral och ett livligt bildspråk (särskilt "producerade ett klagomål" frammanar en tydlig bild av den sortens principlösa person vi har att göra med). Den enda petitess jag har att anmärka på är att fabeln är lite för lång för min smak. Men det är som sagt en småsak, detta är en utmärkt fabel och en klar kandidat för 10/10.




Kommentarer

Skicka en kommentar

Populära inlägg i den här bloggen

Fabelfredag valspecial: Skorpionen och grodan

Den 9:e september är det val. Jag avbryter därför Fabelfredags ordinarie schema, för att återge den förnämsta västerländska fabeln - Skorpionen och grodan. / Skorpionen och grodan En groda bodde vid en flod. En dag, så kom en skorpion förbi. Han frågade grodan om denne kunde tänka sig att bära honom över floden på sin rygg. Grodan tvekade.   "Hur kan jag vara säker på att du inte sticker mig?" frågade han.    "Sticker jag dig medan du bär mig så drunknar vi båda." svarade skorpionen. Av detta lät sig grodan övertygas, och skorpionen klättrade upp på hans rygg. När de kommit halvvägs över floden stack skorpionen honom.   "Varför stack du mig?" frågade grodan, medan de började sjunka. "Nu kommer vi båda att dö." Skorpionen svarade:   "Det ligger i min natur."  / Skorpionen och grodan är en fabel av exceptionellt hög kvalité, och desto fler gånger jag läser den desto bättre blir den.  Låt oss börja vår ana
Läs mer

Philipp Mainländers metafysik på svenska – översatta utdrag ur Återlösningens filosofi (Philosophie der Erlösung, 1876)

Bild
Phillip Mainländer (född Batz) var en tysk artonhundratalsfilosof som tillhörde Arthur Schopenhauers tidigaste lärjungar. Mainländers filosofiska system återfinns huvudsakligen i Philosophie der Erlösung, som gavs ut första gången 1876. Samma år begick Mainländer självmord genom hänga sig, med en boktrave av sitt eget verk som pall. Första gången jag läste Världen som vilja och föreställning var under min gymnasietid, och verket gjorde genast ett outplånligt intryck på mig. Vissa delar var dock svagare än andra, och i somliga frågor fann jag Schopenhauers resonemang mindre övertygande. Jag blev ganska tidigt varse att det fanns arvingar till den store pessimisten; men dessvärre existerar mig veterligen ingen svensk översättning av deras verk.  Tack vare min utomordentlige grundskolelärare i tyska, Per-Åke Mattsson, var detta inget oöverstigligt hinder för mig. Jag fräschade upp mina kunskaper och läste Philosophie der Erlösung år 2017. Min tyska var fortfarande långtifrån perfekt, men
Läs mer

Fabelfredag: Näktergalen och örnen

Näktergalan och örnen En näktergal, som satt i en hög ek, sjöng som vanligt då en hök fick syn på henne. Han var mycket hungrig, så han svepte ner och grep tag i henne. Eftersom hon visste att hon snart skulle dö, vädjade näktergalen till höken om att låta henne gå, med hänvisning till att hon var alltför liten för att fylla en hökmage och att han, om han var hungrig, borde finna större fåglar. Men höken svarade:   "Jag vore sannerligen dåraktig, om jag släppte en måltid jag redan har i mina klor för att flyga efter något annat jag inte ens sett."  / Sensmoral: Det är dåraktigt att jaga efter spekulativa storvinster, när du redan har en fullt godtagbar liten sådan.  Betyg: 6/10 En helt okej fabel, med en trevlig sensmoral. Den är också kort, vilket som jag tidigare konstaterat ger den bonuspoäng i min bok.  Samtidigt tycker jag att fabeln är lite för "typisk" för att kunna tillskansa sig några större poäng; riktigt bra berättelser lägger til
Läs mer