Aftonrodnad mitt på dagen

Förord

Idag lämnade jag in min slutuppgift på poesin. I samband med detta publicerar jag även mina samlade sommarverk här på bloggen, i fall någon är nyfiken och vill läsa. 

En av dikterna har inget särskilt sammanhang (den första), men resten är en samling vid namn Aftonrodnad mitt på dagen. Sidskillnad markeras här på bloggen med ett /-tecken. 

/

Ekaterina

Fina fina Ekaterina –

Snö från skyn som icke sinar
vind av is som evigt viner
tjälestid som aldrig tinar 
milda händer, mil från mina

Aftonrodnad mitt på dagen

Karl XII:s likfärd, Gustaf Cederström (1845-1933)

Likfärd

Blint Atropos slanten singlar

och även kungar saxen når.

Över norska fjällen ringlar

en tusenfoting, med en bår.

Men så skarp är ej den klingan

att hon på minnets trådar rår.

Sjung! Låt minnet fylla bringan

och se, de döda åter går.

/

Det oförlänliga

Ingen herre kan förläna

titeln poet

Hur må man då förtjäna

slikt epitet? 

Allt är inte guld som glimmar

helt solklart

Att ej allt är dikt som rimmar

uppenbart

Folkets minne kornen sållar

till finsikt

Finner stoft vars sken förtrollar

själens bikt

Flacka fält där klockor klämtas

epitafium vet

Hos graven svaren hämtas

vem som är poet

/

Abendrot

Gryningens rodnad blir aftons, ej mer än tolv slår klockans slag 

Solen vår skrumpnar och dör, fastän vi knappt fått en dag

Måhända därför som tyskan, givit oss namnet Abendland? 

Fastän vår stjärna nyss brann, står vi vid skymningens rand

/

Svensk tiger

Skadad örn tar flykt idag
polis har, enligt uppslag
fångat en svensk tiger
och satt honom i beslag

 

Sidor i sin mun han bar
slitna men med titeln kvar
Stulna från en kvarstad
av Ture Nermans exemplar

 

Nermans verk höll örnen mätt
Tigern föll för upphovsrätt
Intill död för sanning
de stred på samma sätt

 

Örnen bröt sin vinge, våren 45
men hans tjänstefolk i världen, lever minsann än
I vaksam svensk beredskap står
en alltjämt trogen vän

/

Varandras vänner

I Svealand finns starka band

man är varandras vänner

och varje pressman och jur. kand

sina likar noggrant känner

Hala kvinnor, fala män från socialgrupp ett

deras namn har skiftat

men inte deras sätt

På folket trampar deras ständer

likt en gammal anrik ätt

De hjälper sina drömmars fränder

de känner ingen högre rätt

Men hellre vara godslös, än på goda kasta sten

och att vältra sig i smutsen

gjorde aldrig någon ren

För evigt deras vänskap består

klasvis vräks de ned i Gehenna

För evigt den ensamme går

uppåt, mot himlen, allena.

/

Kausalitet

Allt som sker i världen är inte kausalt

förty kärlek bättre omvägar har valt

Orsak orkar ej, att till fullo mäkta

verkningens bredder

Hennes åsyn lovar, en flykt från allt kalt

slutet på allt ytligt och fult och banalt

Skenets lagar faller isär i äkta

grundlösa bädder

Tanken den är vacker, men raskt förgången

jag var kort i växten, och hon en lång en

Orsak orkar ej, att till fullo mäkta

verkningens bredder.

/

Skifte

Skymningen faller

snön faller mjuk på näsan

budgeten faller

Slutord

Ovan finner du alltså min samlade produktion i sommar, sånär som på en dikt (som jag delvis censurerade till och med i min slutinlämning). Likfärd & Det oförlänliga är jag särskilt nöjd med, men mitt ärliga omdöme är faktiskt att alla är åtminstone okej, d.v.s åtminstone mediokra. 

Angående kursen som sådan var den förvånansvärt lärorik, och långt mer konkret, "oflummig" och nyttig än vad jag hade förväntat mig. Lärarna var även ytterst sympatiska (kanske lite för snälla och sympatiska till och med) och djupt kunniga inom sitt ämne. Om du är intresserad av poesi kan jag varmt rekommendera den i fall den ges nästa år.

I framtiden kanske jag skriver fler dikter, eller så nöjer jag mig med detta. Oavsett vilket har det varit en väl spenderad sommar.